Militärens krig i Sri Lanka slut men det riktiga återstår

Det är mycket märkligt när svenska journalister skriver att inbördeskriget i Sri Lanka efter 25 år och 70 000 dödade nu är över eftersom att regeringen i Sri Lanka säger det. Det är mycket märkligt ty trots att inga journalister varit på plats, att inte ens hjälporganisationer kunnat verka där, ingen bakgrund har getts i tidningarna. Hur mycket svenska journalister än vill göra sitt jobb är sanningen att vi vet ingenting om krigets slut. Vi vet att tusentals människor blivit slaktade, och att de inte var den singalesiska arméns män som dog i tusentals. Låt oss börja där. Ta avstånd och visa vår avsky för all denna död, skicka hjälp, skicka journalister, tala med de överlevande. Kräva sanktioner mot den regering som är ytterst ansvarig, oavsett hur vi vrider och vänder på det.

De överlevande civila tamilerna befann sig i slutstriderna på ett område på knappt någon kvadratkilometer. Jag har ofta försökt föreställa mig den lilla biten land. Det går. Jag har försökt sätta 50 000 personer på den platsen, det går inte, inte ens i mina tankar.

Den oerhörda tragedi som utspelat sig framför våra ögon kräver vilja av oss att gå till botten med vad som hänt. Inte att dra enkla slutsater. Som att nöja oss med propaganda-argument som att rebellerna hållt civila som gisslan när frågan alltid måste vara varför militären besköt och brutalt lemlästade civila som alltid är mänskliga sköldar i alla krig. Mer för makten än för motståndet.

Är det för att vi är vana vid krigets retorik, att det blivit normaliserat efter 11 september för en hel generation unga, som vi köper militärens språk? Det finns inte och kommer aldrig att finnas någon sanning i att kriget, orättvisorna, slutar när makten slutar beskjuta, när deras krig slutar. En ledare är död, men hela folket finns kvar, med dem alla minnen. Det finns ett till krig.

Läs Guardian för bättre bevakning:

om Väst ansvar:

Pretending to promote human rights and high moral values, western governments are turning a blind eye to the state terrorism in Sri Lanka, but also incentivising such horrendous violations by granting large sums in loans and grants. Hypocrisy of the international community is obvious as they argue any sanctions against such financial assistance will hurt the wider economy of Sri Lanka. The same wasn’t true it seems for the poor Zimbabweans or the Palestinians of Gaza City.

om (koncentrations)lägrena i en annan artikel:

If these are transit camps to help people recover while they trace missing relatives and gather some strength after seeing their families shattered, well and good. But if they become concentration camps, it is another story. Government officials are already saying it will take a long time for people to be ”re-educated” after years of relentless Tiger propaganda. The phrase is ominous. Why can’t refugees be allowed to go back to the villages they fled when the army offensive began last year? The Tigers” leaders are dead and have no more sway over them. No one has taken the Tamils” land or settled in their areas, as often happens in civil wars. Those who wish to go home should be permitted to do so at once.

Många fler artiklar på deras Sri Lanka site.

Länkar: Fria tidningen om propagandan i kriget, Röda Malmö, Svensson, Internationalen där intervju finns med Dr.Wickramabahu Karunarathna (Bahu) om situationen på Sri Lanka och om kriget är över eller/och om LTTE verkligen är besegrat.