En av styrkorna med Irans revolt just nu är den uppbackning som Irans modiga demonstranter och matyrer nu får. Som aktivist måste jag säga att det inte tillhör vanligheterna att den breda massan stödjer motstånd och att de accepterar att det ser olika ut beroende på de medel som finns till buds. Visst talar en om stöd till fredliga demonstrationer men ärligt talat har någon tagit avstånd från det våld som ofrånkomligen händer när miljoner människor demonstrerar tillsammans? För det blir löjligt, stenkastning, brinnande bilar, karatespark mot polis: i jämförelse med Basijmilisen, militären och förtryckarregimen är det inte våld.
Våld är hela den förtryckande regimen i Iran som stjäl folks röster och slår ned oppositionen, misshandlar, fängslar, förföljer. Tystar. Det är så tydligt här. Det borde alltid vara tydligt, även när det går emot Västs intressen.
Många är vi på den trygga sidan som har åsikter om vad som händer i Iran, men faktum är att vi inte vet och det ska vi respekteras. I vissa lägen måste motståndet försvaras villkorslöst, åtminstone så villkorslöst som det går och så länge det är motstånd och inte maktutövande, för att imorgon återigen ta egna politiska ställningar. Det finns ett egetvärde i motstånd.
Jag har varit dålig på det själv i början, men nu känner jag att jag vet mindre och på så sätt, genom att erkänna det, vet jag mer. Jag vet på så sätt att grönt för mig är bara en färg, men för Iran innebär det nu revolt, kanske revolution. Mousavi för mig är en hycklare men för folket i Iran så är han något annat just nu, en vapendragare. Han har blivit en symbol om inte annat. För mig innebär valfusk i ett odemokratiskt land inte mycket, men för demonstranterna i Iran är detta stubinen som har tänts. Iranierna i iran känner motståndets utseende och form, inte jag här i Sverige.
Även om de nyanserade analyserna måste till så är det i vissa avseenden förnedrande att påpeka att skillnaden mellan Ahmadinejad och Mousavi inte är så stor egentligen. Att löjligförklara demonstranterna som ser något annat, en öppning. Att nyansera och vara sanningsägare är alltid samtidigt också maktutövande.
Irans modiga demonstranter har identifierat sina sätt, sina symboler, sina slagord och vad jag kan göra är att här i Sverige respektera det och skrika samma slagord. För det handlar inte om mig just nu.
En kvinna på en demonstration i Stockholm, som vägrade ha grönt och gick med de röda exiliranier-grupperna, sade till mig att hon förstår att de har grönt i Iran men att vi här i Sverige bör använda vår yttrandefrihet och våga ha rött i vårt fall, symbolen för socialism. Och skrika ned med islamiska republiken i Iran, även om slagorden i Iran just nu inte säger det. Efter åtta år i iransk fängelse med tortyr vet hon självklart vad hon talar om, vad yttrandefrihet är värd, mer än jag någonsin kommer att förstå. Men ibland krävs enighet för att man ska få bli olika och osams i framtiden.
Och även om jag inte är en fan av nationalism i något sammanhang ser jag styrkan i att iranier oavsett politiskt härkomst går samman för den minsta gemensamma nämnaren. En kort stund av identitetspolitik som är nödvändig, ja rent utav radikalt. Här och nu i denna kontext. Även i Sverige där exiliranierna är splittrade. Imorgon efter revolutionen kan vi vara osams igen, vi bör vara osams då. Men i det här läget är rätten till yttrandefrihet i Iran och mänskliga grundläggande rättigheter viktigare än att just jag just nu får uttrycka mina åsikter om socialism och den islamiska republiken. Tror jag i alla fall, det är svårt när det brinner, inga teorier räcker till då.
Senaste nytt: Mousavi manar till fortsatta protester! DN skriver också
Det talas återigen om generalstrejk, på tisdag, obekräftade uppgifter. Huffington post referar till en twittrare som skriver (läs under rubriken 5.03 AM):
Soon Mousavi will announce full national strikes, probably starting with Petrochemical – prepare for this… Expect food shortage – transport stoppage – money shortage in bank… Gov will respond with electric power cuts – prepare and have gas cylinders at home or gasoline for light/cooking… People of Iran – THIS IS THE DAWN – This is the new begining – have hope and prepare.
Hittade denna jättebra sidan med färska uppdateringar:
http://followiranelection.blogspot.com/
Bloggar: Badlands Hyena, ung vänster
Läs även andra bloggares åsikter om iran, demonstrationer i iran, iranska valet, val i iran, motståndet i iran, motstånd, identitetspolitik, nationalism, ahmadinejad, mousavi
6 svar so far ↓
... // juni 23, 2009 vid 12:41 f m |
Demonstration utanför Iranska ambassaden på Lidingö imorgon kl 17.00! Samlas vid busshållsplatsen (elfviksv) för munskyddsutdelning! Ingen går säker för den iranska regimen!
Gimli // juni 23, 2009 vid 1:46 e m |
Är demonstrationen på tisdag eller onsdag? Finns det länk?
... // juni 23, 2009 vid 2:31 e m |
vet inte om det är ok att länka till vem som helst här, men jag gör det ändå. Tar ingen som helst ställning i frågan om vilken ”falang” av iranier folk tillhör just nu, tycker det viktigaste är att alla människor som faktiskt bryr sig om mänskliga rättigheter mobiliserar sina krafter nu. oense kan vi vara sen. i iran finns alla förtryck man kan tänka sig – på en och samma gång.
se länk för info om dagens demo utanför ambassaden.
http://nordicdervish.wordpress.com/2009/06/22/demo-tis-23-kl-17/
annalisas // juni 24, 2009 vid 10:57 e m |
http://annalisas.wordpress.com/2009/06/17/revolution/
Suzan // juni 26, 2009 vid 10:05 f m |
Det här e inte sant! försökte öppna http://followiranelection.blogspot.com/ och läsa uppdateringar, men icke sa Nicke! blogget är borttaget! synd
johanna // juli 1, 2009 vid 1:04 e m |
Berätta mer, varför tycket du Mousavi är en hycklare? (Jag säger inte att jag inte håller med, jag vill bara vet mer…)