Två bra radioprogram om Iran

Två bra program om Iran:

Konflikt med bland andra Mohammad Fazlhashemi , professor i idéhistoria och författare till flera böcker om Iran och Shora Esmailian redaktör på Arbetaren och en av författarna till Iran on the Brink- Rising Workers and Threats of War. Väldigt bra analyser, speciellt av Esmailian som tar upp de iranska arbetarnas situation och protester.

En gripande och personlig berättelse om Iran, att vara politiskt aktiv och vara tvungen att fly sitt land: Sommar av dokumentärfilmaren och exiliraniern  Nahid Persson Sarvestani.

Andra bloggar om: iran, iranska valet, nahid persson sarvestani, shora esmailian, mohammad fazlhashemi

Det enda könstest som finns för Semenya är att fråga henne

Caster Semenya vållar problem. Hennes utseende passar inte in i den vita västerländska världens värden om kvinnlighet. Dessutom utmanar hon, en kvinna som så överlägset leder över andra kvinnor borde inte vara en kvinna utan en man.

Vi vill se kön som något ytterst biologiskt och därmed väldigt enkelt, antingen är du man eller så är du kvinna, och det ska gå att se på utsidan vad du är för något. Och det snabbt. Men kön är en mycket mer komplicerad historia än vad vi låtsas om i det vardagliga samtalet.

Kön är nämligen en kontinuum och inte antingen eller, säger bland andra professorn och biologen Anne Fausto-Sterling som talar om en femgradig skala av kön.

En annan professor Alice Dreger skriver på NY-Times varför Semanayas kön aldrig kommer att kunna bestämmas av medicinsk expertis. För vad ska vara kriteriet för en man och vad ska vara kriteriet för en kvinna? Kromosomer, hormoner, utseende?

Om vi låter kromosomerna avgöra så är det SRY genen på Y-kromosomen som leder till att vissa blir ”män” och inte kvinnor. Men SRY-genen har visat sig också kunna finnas på X-kromosomen. Och det räcker inte heller att SRY genen finns, den måste kunna uttryckas, och därutöver räcker det inte att den uttrycks, cellerna måste ”höra” uttrycket. Detta görs till exempel inte vid ”Androgen Insensitivity Syndrome” då ”mannen” får ”kvinnliga” könsuttryck.

Så en människa med kromosomerna XY kan vara en kvinna om SRY gen saknas, ej uttrycks, eller dess uttryck inte ”hörsammas” av kroppen och en människa XX kan på grund av en fungerande SRY-gen leda till en man. Man blir förvirrad för mindre.

Men könsorganen då? Man ser ju om någon har en snopp eller snippa. Svaret är faktiskt nej, inte alltid. Våra könsorgan utvecklas från samma grund och en människa kan ha könsorgan som är någonstans däremellan. Man kan ha XX kromosomer men ha Androgenal Hyperplasi, vilket innebär att könsorganen växer så pass mycket att det kvinnliga yttre könsorganet liknar och blir en penis. Ibland måste spädbarn ”rättas till” för att deras yttre könsorgan ska passa deras inre, eller bara för att de ska kunna få ett kön. Då är det inte Naturen utan helt enkelt läkarna och deras kniv, som avgör könet.

Men hormonerna då? Killar har testosteron, tjejer har östrogen. Nej, båda hormonerna finns hos båda könen i olika mängd, testosteron har killar generellt mer av och tjejer generellt mer östrogen, men här finns stora variationer. Det finns inte en testosteron/östrogen – nivå som kan utgöra gränsen för man/kvinna. Om alla idrottare ska testas så kommer vi att se att det finns en stor variation av könshormoner, ska de som har mest testosteron diskvalificeras från kvinnogruppen? I så fall är ju det mest rättvisa att införa en testosteronklass där alla med en viss nivå testosteron ska tävla, oavsett kön.

Jag vet inte om sportfånarna i I.A.A.F har någon koll på detta när de bestämt sig för att könstesta henne. Men det är tydligt att även de har insett att det inte kommer att bli lätt ty de har kallat in genetiker, endokrinologer, gynekologer, psykologer och så vidare.

Semenyas mest privata sfär är nu invaderad av idrottsorganisationer och TV-tittare världen över. Det som händer nu är ytterst sorgligt för Semenya, hon borde vara glad över sin medalj, men på bilderna syns inte glädjen. Allt för att världen inte kan erkänna att Semenya har rätten till sin könsidentitet, oavsett utseende, hormoner, gener. Allt för att vår uppdelning av man och kvinna inte ska krackelera.

Uppdatering:Grymma inlägg om Semenya frånbland andra bloggarna:  Johan från Hornstull och Världen, Trollhare Svalin och …

Ingen dans på Rosengård för Reclaimarna

Reclaim Rosengård var dömd att misslyckas från början, Reclaim och Rosengård i ett och samma namn, det är verkligen blind leading blind, varken Reclaim eller Rosengård har poliser eller media på sin sida. Där upphör likheterna dem emellan.

Reclaimarna hade en bra idé i grunden, att uppmärksamma de dåliga boendeförhållanden i området, protestera mot nedstängda ungdomsgårdar och mot den höga polisnärvaron. Och på en nivå lyckades de:  kommunen anordnade sportturnering för ungdomarna den kvällen för att de inte skulle lockas till Reclaim-festen. Det var en seger, eftersom att denna turnering aldrig hade ägt rum utan Reclaim.

En annan positiv sak med Reclaim Rosengård är viljan att sätta Rosengård på kartan, en vilja att solidarisera sig med Rosengård, och självklart finns det många bättre sätt, men faktum är att det inte görs på alla de andra sätten som andra delar av vänstern talar varmt om. Att endast hoppa på Reclaim Rosengård är därför fel, tanken var god till skillnad från myndigheters tankar när de låter Rosengårdborna bo i förfallna lägenheter, dyra hyror, stänger ner kvällsaktiviteteter, sänder ”terroristexperter” för att undersöka området, sänder poliser att stå i varje gatuhörn på kvällar. Det minsta problemet som Rosengård utsätts för måste ändå vara föregående kvälls Reclaim fest. Det är viktigt att inte mista proportionerna, för just nu verkar hela vänstern ge sig på Reclaim, i syfte för att visa att de inte är våldsverkare, eller att de minsann har mycket djupare analyser än Reclaimarna har. Detta skulle jag vilja se i praktiken. Det är inte Reclaim som skärt ned i Rosengård utan socialdemokrater och vänsterpartiet, om vi ska se på vad övrig vänster gör. Det är inte heller Reclaim som skapat rasismen och upprätthåller rasismen på vänsterkanten.

Med denna mediebevakning så har också Rosengårdborna blivit de goda för en gång skull. Etablissemanget föredrar blattar och muslimer framför maskerade vänsteraktivister. För detta har också Rosengård Reclaim att tacka.

Men Reclaim Rosengård gjorde några fatala misstag. De utgick inte från Rosengårdsborna, de blev på så sätt ytterligare en makt som talar istället för rosengårdsborna, och att utgå att blattar är mer anarkistiskt lagda är märkligt, bara för att de röstar vänsterut.  I intervjuer som det nystartade Rosengårdbaserade ”Mitt område ” gör ser man att invånarna är emot Reclaimfesten. Varför skulle de vilja ha mer negativ uppmärksamhet till Rosengård? Mer poliser? Mer journalister? Varför ska de som redan är utsatta av polis gå med i Reclaim-fest?

Säkert finns det Rosengårdbor med i Reclaim, men varför fick inte dessa tala på presskonferensen? Det finns blattar med i Reclaim, det visar bilderna, och beskyllningen att de är ett gäng överklasskids som bara kommer utifrån är orättvis. En titt i ungdomsförbunden skulle nog inte visa en särskild stor andel blattar. Det argumentet är inte särskilt intressant.

Det andra felet som Reclaim Rosengård gjorde var att den antirasistiska analysen saknades. Det handlar om klass, sade Reclaimarna. Enligt vem? Borde inte rosengårdborna och blattarna i samhället definiera detta själva?  för många är ”ras”/etnicitet det sätt som klass upplevs. En vänster som inte förstår detta är dömda att misslyckas, och detta gäller inte bara Reclaimungdomarna utan hela vänstern. Hela vänstern saknar ett antirasistiskt perspektiv som fungerar jämsides med klassperspektivet. Det finns alltid en inbördes prioritering.

Reclaim Rosengård var misslyckad, nu krävs det att Reclaimarna inser det och skriver något om detta på sin blogg. Men vi har ingen anledning att misstro deras engagemang eller vilja att ta ställning för Rosengård, trots att de misslyckas med att kanalisera det på ett sätt som blir relevant för Rosengårdsborna, och inte Reclaimarna primärt. Denna vilja borde vänstern ta lärdom av nu när de gemensamt tar ställning emot Reclaim. Men i övrigt ska en solidarisk vänster göra mycket annorlunda, de måste börja med att sätta Rosengårdborna i centrum för en gångs skull, låta dem bestämma hur de vill protestera. Det finns fler sätt att visa Rosengårdsborna sympati än att Reclaima deras gata mitt under Ramadan.

Kolla in ”Mitt område” för tips.

Bloggar: Röda Malmö, Svensson, Gaza Peace N’Freedom, eiz

Vit man i Afghanistan – en dikt

Vit man vara i Afghanistan
Vit man behövas i Afghanistan
Vit man starta krig
Nu vit man skapa fred
Vit man hjälte

Vit man rädda kvinnor
Vit man på kvinnans sida
(om än inte i vit mans
eget land)
Vit man räddar afghansk kvinna
Vit man bomba hennes hus
Död afghansk kvinna inte behöva burka

Vit kvinna i debattstudio, på demokratins sida
Vit kvinna emot Mugabe, Kim Jong-Il, Ahmadinejad
Vit kvinna för Netanyahu, Mubarak, Karzai
(Karzai för svälta afghansk kvinna
som vägra sex)
”Vit man i Afghanistan”
säger vit kvinna
”i alla fall bättre än taliban”

Vit man och vit kvinna gå ihop för Afghanistan
Vit man och vit kvinna civlisera bra
Vit man och vit kvinna
Skapa fria val
Val nära godkänt
Vit man och vit kvinna säga:
Nästan demokrati
Bättre än demokrati
För Afghanistan

En liten summering av situationen, den är inte så komplicerad.
Med lite inspiration av Sonja Åkesson och folkpartisten Birgitta Ohlsson

Det ljusnar i Afghanistan skriver ledarsidan, utrikessidan skriver om kvinnoförtryck och död

Ska Sverige dra sig ut när det ljusnar? frågar sig Claes Arvidsson på ledarsidan på Svenska Dagbladet igår. Tjugo sidor senare står det om verkligheten, bomber, eldstrider, självmordsbombare, ökad risk för hjälparbetare. Biståndsarbetarna ses inte längre som neutrala aktörer, när västerländsk militär ger våld med den ena handen och bistånd med den andra. Soldaterna skapar ett hot mot hjälparbetare, och sedan får hjälparbetarna ta konsekvenserna, så dog också fler hjälparbetare ifjol än soldater världen över.

Vad mer om verkligheten?

Abdul Rashid Dostum, fruktad krigsherre med massmord i bagaget stöder den nuvarande presidenten och USA-favoriten Hamid Karzai. Andra krigsherrar som Karzai, med stöd från Väst, har använt sig av för att behålla sin bräckliga position är Mohammed Qasim Fahim: han fick gå 2002 efter kraftiga internationella protester på grund av hans maktmissbruk. Därefter har vi Ismail Khan som har kotnroll över lönsamma tullhandeln med Turkmenistan och Iran, miljarderinkomster hamnar i hans egna fickor. Sedan har vi hans bror Ahmed Wali Karzai, som USA tyckte om så mycket att de i fjol funderade på att byta ut Karzai med. Det fanns bara ett litet problem. Brorsans viktiga roll i den omfattande narkotikahanteringen störde dock lite.

Alla fakta är hämtade enbart från Svenska Dagbladet och kan därför knappast avvisas som ”vänster” eller särskilt radikala.

Sedan har vi kvinnorna, hur går det med räddningen av kvinnorna? En kvinna berättar själv.
-Han slog mig i ansiktet och skrek att jag inte var en riktig muslim. Därefter rev han sönder röstkortet, berättade Sanobar

Detta drabbade Sanobar när hennes son hittade hennes röstkort. Karzai har också i skuggan av presidentvalet, utan att någon från det kvinnoälskade Väst protesterat, i hemlighet gjort om ”våldtäktslagen” till ”svältlagen”.Förnekar en kvinnan mannen sex så ska hon inte få någon mat.

Så vad var det du sa nu igen Arvidsson? Det ljusnar? För dig kanske och Johan Wennström och andra SvD-ledarskribenter, som har en plattform för att sprida egna tankar och drömmerier om civiliseringen av de andra, oavsett vad utrikesdelen skriver blott tio-tjugo sidor senare.

Kolonisatörer har i historien alltid nöjt sig med denna argumentering: Vit närvaro är bra i sig, eller vit närvaro är i alla fall bättre än vit icke-närvaro. Byt ut vit till USA, Storbritannien, Danmark, Nato, ISAF, Sverige så har vi Väst och Afghanistan 2009. Därför kan Arvidsson, trots alla fakta, skriva att det ljusnar.

Läs Atash här och här om Afghanistan.

Läs även andra bloggares åsikter om afghanistan, isaf, afghanska valet, talibaner, Hamid Karzai, krig, kolonialism

Rolf Hillegren avstängs från sexualbrott

Det är en riktig seger att Hillegren avstängs från sexualbrott och all heder till kammarchefen Per Nichols som tar ställning. Det var tidigare bestämt att Hillegren skulle omplaceras, men i den nu uppkomna situationen var det ohållbart att han skulle vara kvar. Nichols håller med om att förtroendet för åklagarämbetet har skadats på grund av Hillegrens uttalande.

Hillegren verkar klara sig utan ånger, han säger till DN att han inte ångrat hans senast nyord för våldtäkt: brott mot etikettböcker:

– Det var faktiskt en åternavändning av en formulering från ett tidigare debattinlägg, då tillsammans med tre andra åklagare. Jag beklagar att det inte går att debattera de här frågorna och får fundera över om jag ska sätta hänglås på min egen mun i framtiden.

Nu är det dags att ta tag i Hillegrens kollegor.

Blogg: HBT-sossen har gästbloggare Mikaela Persson (Mp) som debatterar för samtyckeslagstiftning

Ps. Hör mig debattera med Johan Wennström om feministisk porr bland annat, på kvällspasset P3.

Hillegren tar inte kritiken på allvar – hans trovärdighet nu ännu lägre

Kammaråklagare Hillegren säger i SR imorse: kanske kan någon målsägandes förtroende för mig ha minskat men inte på grund av mina uttalanden, utan på grund av att man gått ut och varnat för mig. Men vi varnar ju för Hillegren just på grund av hans uttalanden. Det är allvarligt att han inte ens tar kritiken på allvar och det gör en ännu säkrare på att han inte kan låta sina åsikter stanna kvar hemma och ta på sig en ”objektiv” kostym på jobbet.

Och idag på Brännpunkt skriver han för att återigen ”hyfsa” debatten: ”Att inte ha samlag mot någons vilja är en utmärkt umgängesregel som dock passar bättre i etikettböcker än i lagböcker”. Denna debattext som han har all makt över, visar återigen på hans opassande odemokratiska åsikter, de är hans och handlar inte om ”grodor”. Dessutom slår han fast att de delas av kollegor. No shit, det visste vi inte!

Våldtäkt utan våld är en anomali, skriver han vidare. Han hoppar över den skärpta lagstiftningen från 2005 där våldtäkt också är att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd. Enligt lagstiftningen är våldtäkt att tvinga någon till samlag eller annan form av sex, med våld, hot om våld, eller hot om annan brottslig gärning. Våldet är inte längre obligat i svensk lagstiftning. Hillegrens åsikter är enbart grundade i egna föreställningar om män och kvinnor.

I SR tar han upp sin kritik mot just våldtäktsbegreppets utvidgning från 2005. Våldtäktsbegreppet är urholkat, menar Hillegren. Det handlar alltså inte bara om ett eventuellt samtyckeslagstiftning, för Hillegren får absolut vara emot att införa en sådan, det står honom fritt och behöver inte göra honom opassande för yrket.

Men problemet är argumenten som han använder, eller snarare åsikterna. Det blir svårt att bevisa samtycke, brukar annars debattörer ha emot samtyckeslagstiftning eller att oskyldiga män går fria. Men Hillegrens åsikt, som han nu har uttryckt på tre olika sätt, trots alla möjligheter att rätta till den, är att samlag utan samtycke inte är våldtäkt, det är bara något lite olyckligt. Det är en fråga om brist på etikett. Inte att det är svårbevisat. Därmed är hans syn på våldtäkt hämtat från före 1965, då våldtäkt inom äktenskap blev ett brott. Därmed hör han inte hemma här, i ett våldtäktsmål. Han har inget förtroende, eftersom att han går emot det mest grundläggande kriteriet som särskiljer våldtäkt mot sex, att inte vilja ha sex men av något skäl bli tvingad till det, med eller utan våld. För Hillegren har rätt i en sak. Det är svårt att bevisa våld eller hot om våld. Därför att det inte ens behövs vid våldtäkt. Europadomstolen slog i december 2003 fast just detta i det så kallade Bulgariendomen. Sverige har alla möjligheter och skyldigheter att följa Europakonventionen. Det är just därför samtyckeslagstiftning är ett bra alternativ.

Samtyckeslagstiftning är inget som kommer från en annan planet eller från extremfeministiska hålor, det finns redan idag nära oss i Europa: i Storbritannien, i Belgien, på Irland. Det handlar inte om omvänd bevisbörda utan om en lagstiftning vid sexualbrott som innebär att man utgår från att offret säger Nej tills den säger Ja istället för dagens att man säger Ja tills man säger Nej, skriver Annie Johansson (c) år 2007 träffande på sin blogg. Till och med CUF har drivit kravet i flera år, och CUF är knappast känd som tillhåll för ”extrema” feminister.

Det kanske är extremistiskt för Hillegren att försäkra sig om att hans partner vill det han vill, men för oss andra är det helt enkelt så vi har sex. Vi frågar, vi kollar, vi tittar varandra i ögonen, vi kan avbryta.

Läs också: Nationellt Centrum för kvinnofrids kritik, , Svensson, Ilona Szatmari Waldau, Isobel Hadley-Kamptz, Helena Bergman

Hillegren måste bort, den nya rättspraxisen likaså

Ordningförseelse, ett brott mot gentlemannaregeln. Kammaråklagare Rolf Hillegren har många ord för våldtäkt.
Denna händelse påminner mig om en diskussion inte alls länge sedan i klassrummet, där ett par killar, framtida läkare, talar om ”borderlinetjejer” och huruvida de utsätter sig för risk att våldtas eller inte. Och vid protester svarar de att ”normala tjejer” går ju inte hem med två okända killar och vid ännu fler protester tar de till brösttonerna: ”Men du går väl i alla fall inte hem med tio araber” (så sade faktiskt en person på fullaste allvar till mig !).

Hillegren har återigen visat oss de unkna strukturer som gör att enbart 1 av 5 anmälningar leder till åtal och än färre till fällande dom. Trots att motstånd inte alls krävs för att ett våldtäkt ska kallas just våldtäkt, lever han i sin egen fantasi. Jag hoppas innerligt att han inte har en fru eller flickvän.

Vi som hängt med ett tag kallar detta för patriarkatet och vi kallar oss för feminister. Det räcker inte med att bli upprörd 1-3 gånger per år när dessa grodor från rättsväsendets högsta tuppar kommer ut. Eller att de ha köpt sex, eller utnyttjat minderåriga. Så därför måste vi diskutera den nya rättspraxis som gör bevisbördan ännu hårdare och där en kvinnans berättelse, även om den är mer trovärdig, är mindre värt mannens, om andra bevis saknas. Det är viktigt att diskutera Hillegren men än viktigare att diskutera den nya rättspraxisen.

I de vitaste och mäktigaste korridorerna härjar patriarkatet ostört medan rasisterna och ledarsidorna pekar ut invandrarna som de skyldiga.

Men trots att Hillegren är en del av patriarkatet och en sexistisk struktur som råder inom rättsväsendet är hans avgång viktig, eftersom det inte finns någon tilltro kvar till honom, och tilltron till hela rättsväsendet står återigen på spel. som Madeleine Leijonhuvud skriver:

Det finns en uppenbar likhet mellan det som åklagaren Rolf Hillegren nu gjort och det som ledde till att Marianne Samuelsson fick lämna sin landshövdingepost. Statsrådet Mats Odell konstaterade att Marianne Samuelsson hade en uppfattning om strandskyddsärenden som inte var förenlig med lagen. Därför fick hon gå.

Rolf Hillegren har en uppfattning om våldtäktshandlingar som inte är förenlig med lagen. Det kan justitieminister Beatrice Ask nu konstatera. Hillegren måste bort.

Hillegren måste bort. Den nya rättspraxisen likaså.

Ps. Peter Sunde har också JO-anmält Hillegren

Läs också Rabiatfeminism som skriver bra

Köpenhamn: 20 000 demonstrerar och irakierna hungerstrejkar

Demonstration till stöd för irakierna i Brorson Kyrka och de tvångsavvisade irakierna, samlade 20 000 personer igår 13 augusti, med bara några timmars varsel. En första video från demonstrationen finns redan på You Tube.

Samtidigt protesterar de 18 irakier som med tvång och våld fördes bort av polisen, genom att hungerstrejka.

Nedan har jag också lagt till fler videon från själva avvisningen som alla borde se, för det handlar om oss allihopa. Och innan man försvarar en avvisning så borde man åtminstone se hur en sådan går till, och jämföra med hur motståndet ser ut. Sedan är det bara att ta ställning. En historiskt återblick på judarna som sökte skydd i Norden från Nazisterna borde göra det mycket enkelt. Vilka är hjältar i våra historieböcker och vilka är förrädarna? Om detta må vi berätta.

Bilder inifrån kyrkan som visar hur polisen mitt i natten tränger in i Kyrkan och in i människors sista trygghet. De visar också poliser som ger irakierna siffror, ett, två, tre, likt lägervakter:

Det är människor som avvisas, en av dem är denna irakiska flykting som berättar om sin situation:

Följ händelserna på Modkraft samt på Kirkeasyl, frivilligorganisation som samlar hundratal köpenhamnbor som länge försvarat de 60 irakierna i som tagit skydd i Brorson Kyrka.

Se även Yelah och Fia Persson, Röda Malmö, Pia , Seglora Smedja

Polisen stormade kyrka mitt i natten för att tvångsavvisa

I går natt stormade polisen Brorson kyrka i Köpenhamn för att hämta 17 asylsökande med våld i avsikt att tvångsavvisa dem. Flera aktivister på plats vittnar om polisens våldsamma framfart.

En aktivist säger:

– Jeg har set flertallet af alle konfrontationer mellem politi og demonstranter i nyere tid og jeg har aldrig så meget ensidig vold.

Kritiken kommer även från politiker, det radikala venstre tar skarpt avstånd och kallar den våldsamma polisaktionen för ett beställningsjobb:

– Det ligner i den grad politisk bestillingsarbejde. Det virker som om, Pia Kjærsgaard har presset Birthe Rønn Hornbech (V), og at hun har bedt politiet rydde kirken. Jeg tager skarpt afstand fra både metoderne og tidspunktet, siger Morten Østergaard, der er medlem af Folketinget og næstformand i partiet i pressemeddelelsen.

Sverige är inte bättre vad gäller tvångsavisningar. I veckan hörde vi om hur kristna irakier tvingas leva under jorden och fly till andra länder när de väl landar i ”hemlandet”.  Av 25 tvångsavisade irakier levde bara en kvar i Irak, i Mosul, men han lever ett liv i skräck. Detta försvaras av vår migrationsminister Billström med att de gör individuella bedömningar och inte kan ta kollektiva beslut. Detta trots att förföljelse på grund av religion är en grund för asyl. Bekanta som arbetar på migrationsdomstolen vittnar om att det finns väldigt få möjligheter för irakierna att stanna, och att de hellre fälls än frias i motsats till annan annan rättskipning.

Rösterna måste höjas mot detta.

Demonstrationer ska hållas i  Köpenhamn, Århus, Aalborg och Svendborg.  I Stockholm ska det protesteras utanför danska ambassaden idag klockan 14.

Uppdaterad med video:

Läs mer på Modkraft

Om svenska tvångsavvisningar på AKtion mot Deportations hemsida (Läs ögonvittnesskildringar upplagd 12 februari) samt här 

http://www.sr.se/cgi-bin/goteborg/nyheter/artikel.asp?Artikel=2630046
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4398805.ab
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=476203
http://www.youtube.com/watch?v=6fSjtSuWe4A
Här finns dansk ordlista

Andra bloggar om: tvångsavvisningar, deportation, irakiska flyktingar, kristna irakier, Köpenhamn, polisvåld, asyl