Läs om aktioner i din stad som du kan delta i här.
månadsarkiv: oktober 2009
Fatima Doubakil debatterar bra mot Fredrik Malms ytliga antirasism
Jag vill tipsa om Fatima Doubakils, ordförande i Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, artikel om Sverigedemokraterna och de ”nya antirasisterna” som Fredrik Malm (Fp). Doubakil tar där upp kriget mot terrorismen som en viktigt del i islamofobi. Det är viktigt som antirasister att rikta kritik mot krigen i Irak och Afghanistan skriver hon.
Fatima Doubakil debatterar också idag på SR fantastiskt bra mot Fredrik Malm och bevisar att Folkpartiet och Sverigdemokraterna har en hel del gemensamt.
Varken Fredrik Malm, eller Dilsa Demirbag-Sten för den delen som också tagit avstånd från Sd:s debattartikel, har till exempel kritiserat den mediebevakning som Ghezali, Awad och Benaouda fått utstå. På grund av deras religionstillhörighet har de behandlats som skyldiga innan vi ens vetat någonting om situationen och inte bara det, i debatten har det varit helt okej att både direkt och indirekt mena att de därför inte har några mänskliga rättigheter. De som skriver så mycket om islam, islamism, muslimer och ser sig som antirasister (?) misslyckas att ta ställning i den viktigaste antirasistiska frågan just nu: kriget mot terrorismen. Därför tycker jag att deras antirasism är för svag, även om det är bra att de tar ställning mot Sverigdemokraterna. Men det borde ju vilken demokrat som helst göra.
Rasismen i Sverige och inte minst Sverigedemokaterna har tjänat på den demonisering av muslimer som Sverige deltar i genom sin behandling av Ghezali eller ”guantanamosvensken” och Awad och Benaouda eller ”terrorsvenskarna” som de kallats av samma tidning som nu ska visa sig samlade mot Sverigedemokraterna och rasismen. Nämligen Aftonbladet. Det fungerar inte så! Det är dubbelstandard som Sd tjänar på, detta att ta avstånd från rasism och rasistiska uttalanden bara när det kommer från Sverigedemokraterna.
Islamofobi bekämpas tyvärr inte genom att Sveriges tidningar en gång på kanske fem år, gemensamt går ut och kritiserar Jimmy Åkesson, efter att han först fått publicera en rad lögnaktigheter på bästa plats i en av Sveriges största tidningar.
Islamofobin i Åkessons artikel var glasklar, så klar att även de som totalt dissat Andreas Malms bok ”Hatet mot muslimer” (läs till exempel Fredrik Malm), ser den. Då är det illa. Men på samma sätt som folk kritiserat publiceringen av Donald Boströms artikel om israelisk organhandel, huruvida det var rätt att den över huvud taget publicerades, borde vi också se kritisk på att Åkessons artikel över huvud taget publicerades.
Ingenting nytt framkom. Läs till exempel Sd-kurirens nummer om ”islamifieringen av Sverige” eller Expos granskning av Sd-bloggar. Enda skillnaden var att de den här gången fick komma ut med sina islamofoba åsikter till en större publik.
Tyvärr Fredrik Malm och Dilsa Demirbag- Sten med flera, islamofobin går inte att bekämpa genom en debatt mot Sverigedemokraterna. Ni borde se över era egna artiklar på ämnet islam, islamism och muslimer först
Om ”terrorsvenskarna” i ETC
Jag har skrivit en debattartikel om den rasistiska och människorättsvidriga behandlingen av Mehdi Ghezali, Safia Benaouda och Munir Awad i ETC.
FRA-debattörer glömmer Mehdi Ghezali
Idag gick FRA-lagen igenom. Trots förbättringar är kritiken massiv och den kommer knappast avta tills den rivs upp. Oppositionen säger att FRA-lagen rivs upp om de vinner valet.
Men långt innan FRA har Sverige förföljt eller hjälpt diktaturer att förfölja människor på lösa grunder, de har utgått från deras åsikter, eller presumtiva åsikter. Vi har många exempel. De mest kända är de två egyptiska männen som avvisades till Egypten trots den uppenbara risken för tortyr. Brottet: de antogs vara ”terrorister”. Inga bevis behövdes. Sverige har prickats både av FN:s tortyrkommitté och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter för att männen avvisades till tortyr.
FRA-motståndarna gör väldigt bra analyser och utan dem skulle aldrig FRA ens ha debatterats utanför riksdagen och regeringens slutna rum. De har gjort en viktig demokratiinsats. Men när har de talat om kriget mot terrorismen som en del av storebrorsamhället? Har riksdagsledamöterna Federely, Lindberg, Johansson med flera några tårar över till de svenskar som betalar med sina kroppar och liv redan idag när yttrandefriheten och rättssäkerheten kränks i kriget mot terrorismen?
I dagarna släpptes ”terrorsvenskarna” Mehdi Ghezali, Munir Awad, Safia Benaouda, från pakistansk fångenskap och landade i Sverige. Nu tystnad. Ingen som ber om ursäkt för de falska beskyllningar som de kastat på svenskarna. Val av resemål, val av böcker, förmodade åsikter, synen på religion, allt blev bevis i rättegång iscensatt av svensk media. Det fanns ingen hejd på de sanslösa beskyllningarna och insinuationer som menade att en gång Guantanamofånge, alltid ”terrorsvensk”. På så sätt skapades grogrund för rasism och speciellt islamofobi. Terrorretoriken är en av islamofobins starkaste kort.
Det vore på sin plats om de kritiska duktiga FRA-debattörerna tog detta exempel från verkligheten för att visa hur det redan idag går till när människor på lösa grundvalar misstänks, bevakas, hamnar i rättsosäkra Kafka-situationer. Och hamnar i tortyrens klor. Allt under svenskt överseende.
FRA-debatten måste ha ett antirasistiskt perspektiv. Om de liberala vita manliga FRA-debattörerna inte bryr sig om Mehdi Ghezalis fall men talar allmänt om ett storebrorsamhälle, så missar de ett av de viktigaste argumenten mot FRA-samhället. På samma sätt borde antirasister ta mer plats i FRA-debatten.
FRA-debattörer borde till exempel ta upp exemplet Hassan Assad, en statslös palestinier som år 2006 stämplades som säkerhetsrisk av Säpo. Inga skäl har getts till detta. Han måste anmäla sig till Säpo flera gånger i veckan på grund av terrorstämplingen. Han har riskerat utvisning flera gånger till Jordanien, ett land han aldrig besökt.
FRA kommer utan tvekan leda till att fler ”terrorsvenskar” skapas. Att dessa övervakas, utvisas till diktaturer, torteras i diktaturer. Eller förföljs på hemmaplan som Hassan Assad, utan att de får reda på vad de är anklagade eller ens misstänkta för. Detta storebrorsamhälle finns redan idag, om du är invandrare. Om du är muslim. Men i FRA-debatten hör jag sällan dessa argument. Att FRA leder till att än fler muslimer anklagas för ”terrorism”. Och för dessa innebär det mer än att deras personliga integritet kränks. De riskerar tortyr, död.
Är det ett uttryck för islamofobi hos yttrandefrihetskämparna i FRA-debatten att de inte tar upp Ghezali, Benaouda, Awad, Assad med flera? Eller bara en ren miss att de inte ser kopplingen? De skulle behövas i debatten om terrorsvenskarna nu när media fortsätter det rasistiska bevakandet genom att ställa frågor om varför de reste till Pakistan. Inte varför Säpo kontaktade CIA och samarbetade med pakistansk säkerhetstjänst. Och har alla glömt bort att de torterats?
Andra bloggar om: mehdi ghezali, FRA, terrorsvenskar, storebrorsamhälle, Munir Awad, Safia Benaouda, Pakistan, Säpo, kriget mot terrorismen, islamofobi
Papperslös får betala 16 000 kronor för ett dygn utan behandling
De apatiska flyktingbarnen börjar återigen bli fler i Sverige. De papperslösa har trots fina ord och löften om utredningar och bättre lagstiftning, fortfarande inte rätt till ens akut vård. Fortfarande får de betala tiotusentals kronor för vård som vi andra får gratis. I somras drabbades en papperslös äldre kvinna som jag känner av bröstsmärta. På akuten möttes hon av en yngre läkare som tog sig an henne och bad sin överläkare att den papperslösa kvinnan skulle bli inlagd. Överläkaren var skeptisk men gav med sig. Undersökningar visade förträngningar i kranskärlen och en begynnande hjärtsvikt. Men när det kom till att undersöka det vidare samt ge behandling, en angiografi, tog det stopp. Hit men inte längre. Av något skäl bestämde sig de ansvariga läkarna att det akuta tog slut precis här. Hon får komma tillbaka om det blir värre. Om hon blir tillräckligt dålig i sin hjärtsvikt så blir behandlingen tillräckligt akut för att den ska kunna ges till henne. Att det kanske är för sent då, är ingenting som det svenska regelverket bryr sig om. Tyvärr är det många läkare som inte heller bry sig om detta. Många läkare känner sig självklart bakbundna och vill hjälpa men kan inte. Men för få ger sig in i samhällsdebatten i denna fråga för att det ska vara moraliskt försvarbart för yrkeskåren.
Så den papperslösa kvinnan åkte hem efter ett dygns barmhärtighet, ett dygn fick hon känna sig som alla de andra människorna i Sverige när hon fick en sängplats på en avdelning. Men några veckor senare påmindes hon återigen om att hon inte är en del av det svenska samhället. Då damp räkningen ned från Danderyds Sjukhus. Det kostade 16 030 kronor att få ett dygns vård. För vad? Bekräftelse att hon har hjärtsvikt. Behandlingen uteblev.
Demonstrera med bland andra Aktion mot deportation mot den inhumana migrationspolitiken som använder kroppsstraff mot papperslösa och även de asylsökande som är i systemet. De asylsökande har nämligen bara tillgång till subventionerad akut vård, snäppet bättre än de papperslösa alltså, som om hälsan och människokroppen kände gränser mellan den akuta och den preventiva vården. Stor demonstration nu på lördag den 17 oktober, medborgarplatsen, klockan 13.
Räkning till en papperslös 70-årig kvinna:
Räkning för vård till papperslös
Bilder från den demonstration i fredags utanför Migrationsverket. Jag och två till blev utkörda från Migrationsverket av någon slags inhemsk temporär vakt när vi skulle värma oss. Därpå tillkallade hon polis och försvårade för en journalist att rapportera. När hon körde ut oss sa hon: Migrationsverket är ingen värmestuga. Det var dagens sanning. Det var just därför vi demonstrerade.
-
- Räkning för vård till papperslös
Läs även andra bloggares åsikter om apatiska barn, papperslösa, papperslösas rätt till vård, aktion mot deportation, migrationsverket
Nobels fredspris hotar freden
Fredsaktivisten Cindy Shehan säger idag i SvD:
”–Nu har vi en demokratisk president som borde vara emot krigen men uppenbarligen inte är det, vilket gör att fredsrörelsen praktiskt taget är död i mitt land. Under de republikanska åren hade vi ett stort antal människor som engagerade sig utan att vi hade en chans att påverka. Nu när vi har chansen är vi inte tillräckligt många, säger Cindy Sheehan med både ilska och vemod. ”
Och vidare:
”–Det är både arrogant och rasistiskt att tro att USA måste vara i Irak för att diktera hur de, som tillhör civilisationens vagga, ska lösa sina problem. Jag har pratat med irakier över hela världen som upprepar att de själva är kapabla att lösa problemen. ”
Men trots dessa ord som kommer från en fredsaktivist fick idag USA:s president Barack Obama Nobels fredspris. Det borde självklart ha gått till Cindy Shehan eller någon annan fredsaktivist, inte till den president som ökar styrkorna i Afghanistan och vägrar ta tillbaka trupperna från Irak – en president som inte heller hållit sitt löfte att stänga Guantanamobasen. Idag är krig är fred och fred är krig, på så sätt görs freden omöjlig. Detta har Nobels fredspris bidragit med idag och gjort freden än mer omöjlig.
Bloggat: Röda Malmö, Svensson
Billström vill straffa papperslösa mödrar som gjort dåliga beslut?
Om papperslösas rätt (orätt) till vård:
Personligen tycker jag att det är skillnad mellan barn och vuxna. Barn ska inte straffas för att mödrar gör dåliga beslut.
Tobias Billström Migrationsminister i ”Direkt” Läkare utan gränser tidning sidan 11.
Läser just nu Gellert Tamas ”De apatiska”. Vägran att ge papperslösa rätt till även det mest basala vård enligt internationella konventioner, är fortsättningen på den fruktansvärda fascismliknande behandling som de apatiska flyktingbarnen fick och vissa fortfarande får utstå.
Billström fortsätter på den trend som Barbro Holmberg, hans företrädare, startade: att beskylla föräldrarna för migrationspolitikens misslyckande och omänsklighet. Holmberg sade att de apatiska flyktingbarnen var resultat av föräldrar som tvingade barnen att simulera sitt apatiska tillstånd. Nu skyller Billström på föräldrarna när det kommer till frågan om papperslösas rätt till vård. De har gjort ett dåligt beslut. Men staten är så snäll att de ger barnen vård. Men hur barn ska må bra när deras föräldrar är sjuka, nämner han inte.
Förra veckan visade en rapport att papperslösas rätt till vård inte kommer att leda till vårdturism. Liksom begreppet ”social turism” har slängts i papperskorgen, bör begreppet vårdturism slängas.
Citatet ovan visar således att Billström vet om att det är just straff att inte ha rätt till vård. Brottet är att de vägrar lämna Sverige. Vad Billström säger är att barnen inte ska straffas för mödrarnas ”dåliga beslut”. Men mödrarna ska straffas för deras ”dåliga beslut”. Straffet är ett straff som avvecklats för länge sedan för svenskar men som gäller för asylsökande och papperslösa. Straffet är kroppsstraff. Deras hälsa ska offras. Det skulle kallas tortyr om det gällde svenskar.
Hellekant gjorde aldrig upp med nazism
Hellekant (idag med nytt namn) försökte ta sig in på läkarutbildningen två gånger, han lyckades två gånger och blev avstängd en gång från Karolinska Institutet och en gång från Uppsala. Från Karolinska stängdes han av på grund av falska betyg, från Uppsala för att landstinget vägrade låta honom ha patientkontakt. Hans utbildning blev då omöjlig.
Idag avslöjas i ett gediget och oerhört viktigt grävarbete av Martin Fredriksson i Arbetaren att han aldrig gjort upp med nazismen och att han har fortsatt kartlägga vänsteraktivister och journalister.
Jag har hela tiden varit kritiskt till främst Karolinska Institutets behandling av fallet, då rektorn vägrade anmäla honom till högskoleverkets avskiljandenämnd för det nazistiska mordet. Skolan visade inget mod, tog inget avstånd från nazism, vi var många som var chockade över de öppna armar som mötte Hellekant.
Tyvärr hamnade fokus i debatten på om en morddömd kan bli läkare eller inte. Om en har rätt att sona sina brott. Om vem som helst kan bli läkare. Det är en intressant diskussion, men här handlade det om mord med klara nazistiska förtecken. Mordet på Björn Söderberg handlar om oss alla. Men ingen gjorde sitt jobb att undersöka den nazism som låg bakom mordet. Karolinska Institutet var så vitt jag vet, aldrig intresserade att faktiskt se om han gjort upp med sitt förflutna. Behandlingen av Hellekant var närmast en fars när en känd lärare på skolan hade privatsamtal med honom, medan de oroliga på skolan fick märkliga besked om att de kunde få slippa gå på samma sjukhus som honom, eller slippa vara i samma område som honom. Jag fick det berättat för mig att en person som tidigare funnits på hans ”röda” lista, blev varnad och tipsad om skyddad identitet. Sedan fick han tala inför hela klassen. Aldrig erkände han mordet, aldrig bad han om ursäkt. Inte ens i kårtidningen där han blev intervjuad.
Samtidigt blev en sjuksköterskestudent nyligen avstängd, på grund av en misshandeldom. Misshandeln tycktes ha politiska förtecken. Hennes fall fördes till avskiljandenämnden, till skillnad från Hellekants fall. En annan skillnad var att hon är dömd för misshandel på en Sverigedemokrat. Hon är också avstängd från alla utbildningar en längre tid. Varför reagerade vi inte med samma styrka, mer styrka, när en morddömd nazist ville bli läkare? Två gånger! Vissa benämnde även händelsen som en solskenshistoria! En nazist som vill göra gott för att sona sina brott…Men varför kan i så fall inte samma gälla sjuksköterskestudenten? Eller andra som gör brott? När det väl gäller tycks samhället inte ta nazism på allvar.
Ett mord är ett mord för den drabbade och dessa anhöriga. Men politiskt mord påverkar hela samhället. Låt oss aldrig glömma det nazistiska våldet och det nazistiska mordet på Björn Söderberg.
Jag törs inte tänka på vad som skulle ha hänt om han lyckats bli läkare.
Klimatgubbarna: en tecknad serie om hur patriarkatet förstör miljön
Inspirerad av de fantastiska serietecknare som jag nämnde i ett tidigare inlägg, så ger jag mig nu i kast att på min egen basala teckningsnivå, beskriva skeendet runt om kring oss. Först ut är serien om klimatgubbarna! Ha överseende med teckningarnas kvalitet!
Källor:
En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling… av Gerd Johnsson Latham
Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning A. Carlsson Kanyama
Stockholms Inititativet (klimatskeptiker)
Tips:
Artikel från Nationella sekretariatet för genusforskning om den livsnödvändiga kopplingen mellan klimat och genus
Kunskapsbank m.m om genus och klimat hos Gender CC
Andra bloggar om: klimat, serier, patriarkat, manlighet, genus och klimat, klimathotet, den globala uppvärmningen
Låt om klimathotet inför Köpenhamn
Har ni hört klimathotets egna ”Do they know it’s Christmas”? Denna gång finns det tack och lov ingen Bono, ingen Chris Martin, ingen Sting, ingen Wycleaf Jean men 55 andra artister som tar ställning för klimatet, planeten, mänskligheten, inför FN-mötet i Köpenhamn december. Dessutom har Kofi Annan och Desmond Tutu bidragit med sina röster. Vi brukar väl alla ha svårt för välgörenhetslåtar men i detta fall så kan jag inte låta bli att rysa när de sjunger: How can we dance when our earths is turning, how do we sleep when the beds are burning?
PS. Låten är en cover på det australienska bandet Midnight Oil’s 1987 stora hit Beds are burning och den har en väldigt politisk mening från början. Den handlar om att lämna tillbaka australiensk mark till ursprungsbefolkningen Pintupi. År 2000 framfördes den riktad mot Australiens premiärminister vid OS-invigningen och hela bandet var klädda i svarta kläder med orden ”Sorry” för att protesterna mot det faktum att Australiens ledning vägrade be aboriginer om ursäkt för de 200 -åriga övergrepp som de utsatt aboriginerna för (Ursäkten kom till slut år 2008) Denna spelning är så stark så jag måste lägga in detta klipp också:
Andra bloggar om: klimathotet, den globala uppvärmningen, klimatet, midnight oil, beds are burning
