Det enda könstest som finns för Semenya är att fråga henne

Caster Semenya vållar problem. Hennes utseende passar inte in i den vita västerländska världens värden om kvinnlighet. Dessutom utmanar hon, en kvinna som så överlägset leder över andra kvinnor borde inte vara en kvinna utan en man.

Vi vill se kön som något ytterst biologiskt och därmed väldigt enkelt, antingen är du man eller så är du kvinna, och det ska gå att se på utsidan vad du är för något. Och det snabbt. Men kön är en mycket mer komplicerad historia än vad vi låtsas om i det vardagliga samtalet.

Kön är nämligen en kontinuum och inte antingen eller, säger bland andra professorn och biologen Anne Fausto-Sterling som talar om en femgradig skala av kön.

En annan professor Alice Dreger skriver på NY-Times varför Semanayas kön aldrig kommer att kunna bestämmas av medicinsk expertis. För vad ska vara kriteriet för en man och vad ska vara kriteriet för en kvinna? Kromosomer, hormoner, utseende?

Om vi låter kromosomerna avgöra så är det SRY genen på Y-kromosomen som leder till att vissa blir ”män” och inte kvinnor. Men SRY-genen har visat sig också kunna finnas på X-kromosomen. Och det räcker inte heller att SRY genen finns, den måste kunna uttryckas, och därutöver räcker det inte att den uttrycks, cellerna måste ”höra” uttrycket. Detta görs till exempel inte vid ”Androgen Insensitivity Syndrome” då ”mannen” får ”kvinnliga” könsuttryck.

Så en människa med kromosomerna XY kan vara en kvinna om SRY gen saknas, ej uttrycks, eller dess uttryck inte ”hörsammas” av kroppen och en människa XX kan på grund av en fungerande SRY-gen leda till en man. Man blir förvirrad för mindre.

Men könsorganen då? Man ser ju om någon har en snopp eller snippa. Svaret är faktiskt nej, inte alltid. Våra könsorgan utvecklas från samma grund och en människa kan ha könsorgan som är någonstans däremellan. Man kan ha XX kromosomer men ha Androgenal Hyperplasi, vilket innebär att könsorganen växer så pass mycket att det kvinnliga yttre könsorganet liknar och blir en penis. Ibland måste spädbarn ”rättas till” för att deras yttre könsorgan ska passa deras inre, eller bara för att de ska kunna få ett kön. Då är det inte Naturen utan helt enkelt läkarna och deras kniv, som avgör könet.

Men hormonerna då? Killar har testosteron, tjejer har östrogen. Nej, båda hormonerna finns hos båda könen i olika mängd, testosteron har killar generellt mer av och tjejer generellt mer östrogen, men här finns stora variationer. Det finns inte en testosteron/östrogen – nivå som kan utgöra gränsen för man/kvinna. Om alla idrottare ska testas så kommer vi att se att det finns en stor variation av könshormoner, ska de som har mest testosteron diskvalificeras från kvinnogruppen? I så fall är ju det mest rättvisa att införa en testosteronklass där alla med en viss nivå testosteron ska tävla, oavsett kön.

Jag vet inte om sportfånarna i I.A.A.F har någon koll på detta när de bestämt sig för att könstesta henne. Men det är tydligt att även de har insett att det inte kommer att bli lätt ty de har kallat in genetiker, endokrinologer, gynekologer, psykologer och så vidare.

Semenyas mest privata sfär är nu invaderad av idrottsorganisationer och TV-tittare världen över. Det som händer nu är ytterst sorgligt för Semenya, hon borde vara glad över sin medalj, men på bilderna syns inte glädjen. Allt för att världen inte kan erkänna att Semenya har rätten till sin könsidentitet, oavsett utseende, hormoner, gener. Allt för att vår uppdelning av man och kvinna inte ska krackelera.

Uppdatering:Grymma inlägg om Semenya frånbland andra bloggarna:  Johan från Hornstull och Världen, Trollhare Svalin och …

Biologism som ideologi – Jämlikhet betyder mer för hälsa än den moderna medicinen

Del ett i serien om sociobiologism:

Gentekniken trivs mycket väl i den sociobiologiska diskursen och får pengar och skapar karriärer för tusentals forskare som får en osäker forskares uppehälle säkrat. Men det betyder inte hälsoläget förbättras med varje krona som vi satsar i industrin i att kartlägga och försöka förstå generna. Lösningen på många viktiga hälsofrågor har historiskt sett handlat om helt andra saker än de fascinerande generna och den mystik som omger dem.

Lewontin tar i sin bok Biology as Ideology: The doctrine of DNA, upp de vanliga missuppfattningarna om hälsa och teknik. Modern medicinsk kunskap har blott ökat medellivslängden för människor över 60 år med 4 månader under de senaste 50 åren. Den ökade medellivslängden beror inte på att vi med modern medicin har förlängt livet för de gamla och sjuka. Främst beror detta på att barnadödligheten har minskat, och det är mycket enklare (eller svårare) metoder som råder bot på detta. Minskad fattigdom är ett. Så vitt vi vet är den största minskningen i antalet döda i infektionssjukdomar som mässling, tuberkulos, smittkoppor orskad av en generell förbättring av nutrition och ökade inkomster. I länder med stora skillnader i inkomster som till exempel Brasilien följer barnadödligheten inkomstskillnaderna i landet.

Idag lever kvinnor på de flesta ställen längre än män. Men det har inte alltid varit så. Under förra sekelskiftet levde kvinnor i Europa kortare än männen, de dog tidigare än män och den moderna medicinen säger att skälet var förlossningsfeber som botades av antibiotika och de moderna sjukhusen. Men statistiken visar att det var en mindre del av kvinnorna i fertil ålder som dog av detta skäl. Nästan all överdödlighet berodde på tuberkulos i denna grupp. Hos yngre kvinnor var brännskador den ledande dödsorsaken eftersom att de arbetade mycket hemifrån under väldigt farliga omständigheter som vid öppna spisar. Samtidigt var deras bröder var ute i den friska luften. Och kvinnor var ofta de som fick mat sist. Jämställdhet förbättrade kvinnors hälsa och deras medellivslängd ökade i förhållande till männen. Jämlikhet förbättrade en betydande del av de fattigas (o)hälsa. Till exempel hade dödligheten i tuberkulos sjunkit med hela 90 procent när terapin väl kom i början av 1900 talet. Tuberkulosbakterien är således inte orsaken till dödlighet i tuberkulos utan enbart en agent av sociala skäl (agents of social causes), menar Lewontin. Men att förlägga sjukdomen till en inneboende ickelevande agent som verkar ha sitt eget liv och makt, ingår i att mystifiera vetenskapen och dess ideologier. Och sociala skäl till sjukdomar ingår inte i en biologisk vetenskap som prisar DNA:t vari svar till allt finns. Således fortsätter man att lära ut till läkarstudenter att orsaken till tuberkulos är en bakterie, skriver Lewontin. Men egentligen är det sannare att säga att orsaken till tuberkulos är den tidiga kapitalismens stora industrier.

Lewontin visar därmed att politik och biologi hör ihop och slutsatsen måste bli att en kunskap om båda är nödvändig för medicinen som ska minska ohälsa och verka för hälsa. Det är också politik som gör att HIV nästan är en kronisk sjukdom i norra delar av världen medan den leder till AIDS och dödar miljoner i södra delar av världen. Det finns många andra exempel på att varför biologer och medicinare bör ta mer del av det samhälle som påverkar dem så tydligt.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/biologism” rel=”tag”>biologism</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/richard+lewontin” rel=”tag”>richard lewontin</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/v%E5rd+och+h%E4lsa” rel=”tag”>vård och hälsa</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/fattigdom+och+h%E4lsa” rel=”tag”>fattigdom och hälsa</a>

Karolinska Institutets obligatoriska biologism

Idag på Insidan i DN skriver psykologen Per Isdal och socialpsykologen James Garbarino om manligt våld. De har träffat hundratal våldamma män och ser den manliga normen som stora boven. Per Isdal säger:

”Västerlandets manstoll definerar nästan varje känsla som ett tecken på svaghet…Den enda känsla som passar för en man är aggression…”

Och vidare:

”De samhällen som har stora skillnader mellan fattig och rik är de mest våldsamma. Den ekonomiska skevheten ökar maktlösheten hos dem som står lägst på rangskalan samtidigt som den ökar de rikas rädsla om att förlora sin makt.”

Kloka ord eller hur? Men vad säger då den obligatoriska KI-specialisten som får uttala sig? Vad är hans svar på manligt våld?

”-Kvinnorns hjärnor badar inte i testosteron men det gör männens. Och de aggressiva hannarna har gynnats under evolutionen. ”

Den manliga normen, ni vet den som säger att homosexualitet är fel, att män inte ska visa känslor och att män ska överordnas kvinnor, den är bara bra enligt Ingvar. För utan den skulle män vara ännu våldsammare. Jaså du Martin Ingvar. Enligt vilka studier? Varför låtsas du som att testosteron är lika med våldsamhet, att gener är oföränderliga? För en seriös forskare som du borde veta att bevisen är mycket låga för det första påståendet och att det andra påståendet motbevisas hela tiden.

Världen väntar på HIV-vaccinet men på Karolinska Institutet är vissa forskare mer intresserade av att forska på svettiga t-shirtar, gener som ska förklara relationer och enkla förklaringar om manlighet och kvinnlighet. 

KI-forskaren har inte svar på allt. Det är viktigt att hålla i bakhuvudet att varken genus, klass, HBT-perspektiv eller antirasism prioriteras  på KI:s utbildningar. Det är viktigt att komma ihåg att psykologi och sociologi inte är saker som ingår en läkarutbildning.

Därför kan en KI-professor på allvar mena att den manliga normen gör mannen mindre aggressiv. Att mannen till sin natur är extremt våldsam och så kommer han alltid att vara.

Det är lite sexistiskt om ni frågar mig.

Ps. Trots ovanstånde påståendes klara biologisktiska karaktär har Martin Ingvar tidigare argumenterat emot biologism till exempel här. Jag förstår därför inte varför han landar så märkligt i denna fråga.

Malaria?

Är nyss hemkommen från en mycket bra och intressant föreläsning om rasbegreppet inom medicinen. Platsen var noga utvald, Karolinska Institutet i Solna, där föreläsningssalar och vägar är döpta efter fader och sonen Retzius, båda kända för att ha utvecklat ett fiffigt system för att mäta kranier. Läkarna i vårt samhälles historia har nämligen varit mycket involverade i att rasifiera befolkningen för att kunna legitimera egna privilegier och sterilisera resten av människorna.

Pia Laskar, idéhistoriker från Stockholms Universitet, enormt kunnig och intelligent människa, talade för oss på inbjudan av en liten klick studenter som tröttnat på lärarnas användande av rasbegreppet. Det känns kanske lite passé att ställa sig för eller emot existensen av raser för er som studerar humaniora eller samhällsvetenskap men inom naturvetenskapens diskurser finns fortfarande strider att ta. Könsbiologi, rasbiologi och klassbiologi är tre sidor av ett omöjligt mynt som fortfarande vill användas.

Vetenskapens män och kvinnor vill gärna hävda att deras användande av ras, t e x vad gäller olika pigment hos olika människor, är ofarligt och välmenande. Men på grund av rasbegreppets historia, naturvetarnas roll i dess skapande och en rasistisk diskurs i samhället kan det aldrig vara neutralt att dela in människor i raser. Inte minst för att det inte ens existerar raser! Efter andra världskriget tillsattes FN-organet UNESCO att studera detta och man kom enhälligt fram till att det inte finns någon vetenskap bakom rasbegreppet, att begreppet endast är ideologiskt och på så sätt måste förkastas om mänskligheten ska överleva. HUGO-projektet har bekräftat samma sanning, det finns en art och det är Homo Sapiens, indelningar därutöver är fullständig nonsens.

Skillnader i DNA är alltid större inom en population, säg i europa, än mellan två kontinenter, t säg Afrika och Europa. Variationer i DNA:t är faktiskt större mellan en malariabiten och en icke-biten människa än mellan människor från olika världsdelar. Men vad gör att man hellre delar in människor i raser, världsdelar, länder? Världen kunde med större vetenskaplighet indelas i malariadrabbade och icke-malariadrabbade men ändå envisas man att vilja tro att utseende hänger ihop med personliga egenskaper. Som Pia Laskar uttryckte det: Mannen på gatan vill se människor som europé, asiat, afrikan.

Intressant är jämförelsen mellan könsbiologister. Även dessa hävdar, trots den individuella skillnaden som är avgörande, att män är si och kvinnor är så. Trots att det enda vetenskapen vet säkert att kvinnor och män ser anatomiskt olika ut vill man koppla det till egenskaper alltifrån favoritfärg till yrkesval. Men där rasbiologin fördöms av de flesta hyllas könsbiologin. För mig är dessa samma sak, båda är teorier som finns till för att legtimiera förtryckande praktik.

Roya
Andra bloggar om: rasbiologi, könsbiologi, klassbiologi

Svar till kommentarerna på inlägget om Annica Dahlström

Jag är både medicinare och genusinsatt så jag gör mitt bästa för att vara nyanserad. Annica däremot tar inte de sociala som formar människor i beaktande alls. Därav min övertygelse av att de slutsatser hon landar i är fel!

En enkel genomgång av det vetenskapen kommit fram till angående könsskillnader visar att forskningen minst sagt är undermålig. Just därför att naturvetare väldigt sällan har en kompetens om sociala strukturer som finns i ett samhälle. Det går inte att förklara en människa med enbart biologi! Därav har vi vetenskapsområden som sociologi, antropologi, etnologi, psykologi och genusvetenskap.

På grund av den kunskapsbrist om samhället som naturvetaren bär med sig måste dennes forskning om könsskillnader som vill förklara hur könen beter sig i just samhället (yrkesval, intressen, barnpassning, lönenivåer) ses med väldigt kritiska ögon. Ett enkelt tips är att kolla på hur många som deltar. Oftast handlar det om en 10-20 personer. Det är en liten grupp människor och testen återupprepas sällan.

Och skillnader som beror på att de deltagande har olika kön uppgår till 5-12% av variationen. Skillnader mellan individer inom samma kön är större. Att man då ändå fokuserar på könen och lyfter fram dessa skillnader (som alltså är de minsta) kan jag inte tolka på annat sätt än att det är forskaren som gärna vill framställa, p ga egen övertygelse, att könsskillnader är tydliga. Gällde det annan forskning skulle resultaten inte vara intressanta.Men kvällstidningarna älskar dessa resultat för att de säljer. Såklart.Men vi ska inte vara lika lättköpta.

Vill man veta mer om biologisk könsforskning så rekommenderar jag att man börjar med att läsa dessa böcker:

Anne-Fausto Sterling: Sexing the Body
Bang om Hjärnsläpp

Anne är själv biolog. Och i Bang framträder även neurologer och andra läkare. Det är alltså inte bara genusvetare som fattat att biologin inte ensamt kan förklara beteende.

I böckerna finns relevant fakta och även tips för vidare läsning. Låt oss vara lite mer insatta i denna viktiga debatt. Det är ingen givande debatt som kommentarerna på inläggen bjuder till. Beskyllningar om att man vill tysta ner forskning, att man är extremfemnist, att man vill göra män av kvinnor, att man är politisk korrekt osv är bara för att dölja kunskapsluckor och brist på argument. Det märks och det är pinsamt.

Roya

Om jag fick debattera mot Annica…

Annica Dahlström skriver idag igen i DN. Och imorse var hon på radio, på P1 där hon debatterade. Hon upprepade sina knasiga ståndpunkter och läkaren Cecilia Chrapkowska försökte argumentera emot men det gick inte så bra. För hur argumenterar man mot någon som hävdar att män är dåliga föräldrar därför att de har för dålig hörsel för att kunna uppfatta sina barn och för dålig känsla i fingertopparna för att kunna känna igen sina barn? Alltså var ska man börja?

Kunde inte låta bli att dagdrömma att det var jag som satt i studion och hade svar på tal på varenda en av Annicas punkter. Jag skulle fråga henne:

Ok Annica, om du menar att vissa kvinnor har manliga egenskaper och vice versa, finns det då någon vits alls att tala om att de är manliga respektive kvinnliga? Du visar ju på att det kvinnliga/manliga inte alls behöver tillhöra en kvinnlig respekltive manlig kropp och att vi har båda delar i oss. Är inte skillnaderna mellan dessa två kön då, utöver de utseendemässiga skillnaderna och de reproduktionsmässiga skillnaderna, ganska utspelad?

Du menar också att kvinnor som är karriärkvinnor har för mycket testosteron i sina kroppar och detta beroende på att deras mammor utsatts för mycket stress under graviditeten. Var är den forskningen som studerat en stor mängd kvinnor som följts ända från fosterstadiet upp till yrkesstadiet som stöder denna tes? Finns det en sådan studie som påvisat din tes och även upprepats av andra oberoende forskningsgrupper? Jag kan nämligen inte hitta någon studie som påvisar sambandet mellan testosteron och karriärlystenhet. Jag är själv läkarstudent och aldrig har detta angetts som en av testosterons särskilda egenskaper.

Och slutligen, om allt är biologi enligt dig, eller det mesta, hur förklarar du då att könsroller ändras? Varför använder du begreppen manlighet och kvinnlighet som om de vore statiska när de handlar om dynamiska kulturella begrepp som människor i en viss tid och rum definierar? Har du aldrig gjort en historisk återblick och upptäck likheter mellan dina argument och de vetenskapsmän som hävdade att kvinnor skulle mista sin reproduktionsförmåga om de utbildade sig? Eller för den delen sett likheterna till frenologin och försöken att dela upp människoraser utifrån utseendeskillnader? Även där ansåg man att personlighet uppkom ur utseendemässiga olikheter och att vissa människogrupper lämpade sig bättre för att ha makten i världen. Ryser du inte inför likheterna?

Och hon skulle bli paff och säga att hon inte sett det på det sätttet. Hon skulle bums återinkalla sin bok och gå med i feministisk initiativ. Om verkligheten var som i min dagdröm alltså. Det var en underbar dagdröm….

Roya

Ps. I vår studentidning påbörjades förra våren en het debatt när en forskare sa att ”elitfeminister” är så aggressiva för att de har för mycket, gissa vad, jo just testosteron i blodet. Och vem refererade han till? Jo Annica. Läsvärd läsning som han lagt upp på sin egen hemsida (han tror nog att det var han som vann diskussionen) , under rubriken writers column in student magazine. Där finns även fina bilder på honom.

Man föds inte till Hannibal Lecter, man blir det

Ibland möter man människor som är totalt inkonsekventa i sin argumentation. Det kan exempelvis handla om vänsterfolk som vill minska klyftor mellan människor men samtidigt är emot att alla har rätt till barnbidrag (vilket är en konsekvens av den universiella tanke som det svenska systemet vilar på och som legitimerar statens omfördelning mellan grupper, något som vänstern traditionellt tycker är bra).Eller varför inte Göran Hägglunds anklagelser gentemot det ”bidragsfuskande” svenska folket i kombination med en kritik mot statens roll och argumentation för att låta det goda samtalet styra (vilka skulle föra det goda samtalet, alla bidragsfuskare kanske?).

Jag har nu upptäckt en ny kategori inkonsekventa personer. Det är de som anser att vi människor föds till de vi är och inte alls formas av vår omgivning och som samtidigt vallfärdar till biosalongerna för att ta reda på hur Batman blev just Batman och varför Hannibal Lecter började käka människor. Det är fascinerande hur provocerande det är att citera Simone de Beauvoirs kända replik ”Man föds inte till kvinna, man blir det” (något olyckligt att meningen innehåller två ”man”) samtidigt som de flesta är överens om att man inte föds till Batman utan att det är någonting man just blir.

Inkonsekvent var ordet!

Matilda

Ps. Måste flagga för Lasse Lindhs nya låt ”Varje litet steg”. Den är fin!

Hormonet patriarkatet

Äntligen får Annica Dahlström, biologisternas drottning, svar på tal.

Märk väl, det är LÄKARE och FORSKARE som kritiserar Annica. Och det är glädjande i en värld där naturvetare och medicinerare får en särskild slags respekt och trovärdighet genom att hänvisa till biologi, oavsett hur ogrundade teser man än har. Och dessa debattörer verkar märkligt nog vara de mest reaktionära i genusdebatten. Kvinnlighet/manlighet blir synonymer till kvinna/man och biologiska skillnader anses kunna förklara sociologiska skillnader. Kompetensen är låg, det ingår ingen genusutbildningen på de naturvetenskapliga utbildningarna och kunskaperna blir därefter.
Men för länge sedan var det faktiskt medicinarna som var värsta feministerna. Läkarutbildningen var den första utbildningen som öppnades för kvinnor 1870. Det fanns inte heller särskilda kvinnolöner som det fanns för lärarinnorna.

Tack och lov finns det några starka medicinare än idag som vill se bortom hormoner och hjärnstrukturer och upptäcka det samhälle som är med och skapar det sociala könet. Och som inte heller håller tyst.

Agnes Wold, som skrivit debattartikeln om Annica, är en av dem. Hon är en hjälte, hon var med och upptäckte att det medicinska vetenskapsrådet krävde 2.6 gånger mer arbete av en kvinna än en man för att anslå forskningspengar. Fyndet uppmärksammades i Nature 1997, som typ är den mest välansedda medicinska tidskriften på denna jord. Pinsamt, jag tror att hela rådet fick avgå när detta uppmärksammades. Läs om detta här.

Men hur många vet om detta ? Fortfarande får man bemöta argument som att kvinnorna inte vill ha karriär, att de inte söker lika aktivt, att de blir mindre arbetsamma när de skaffar barn, att saker och ting löser sig på egenhand osv. Detta är myter, som Agnes visar.

Medan naturvetenskapen febrilt letar efter hormonet, genen eller strukturen som förklarar löneskillnader, sexuella trakasserier eller val av leksaker lyckas man gång på gång hitta strukturer i samhället som diskriminerar kvinnan. Men det är tydligen inte lika slagkraftigt att visa på dessa strukturer som strukturer i hjärnan. Det säljer inte några kvällstidningar. Kanske för att det då innebär att diskrimineringen av kvinnor är något som man politiskt kan göra något. Och att alla de som inte gör något är medskyldiga, hellre då att skylla på ett stackars hormon som får stå till svars för hela patriarkatet.

Roya

Att göra ideologi av biologi

Det finns en helt fantastisk kvinna som heter Annica Dahlström som aldrig upphör att göra en utmattad. Hon har skrivit en bok som heter ”könet sitter i hjärnan”. Och i en artikel i aftonbladet menar hon att en pappa är farlig för sitt barn, han vet inte hur han ska hålla barnets tunga huvud och tycker inte om bajsblöjor rent biologiskt. Och förundras över varför det inte finns statistik på detta. Man förundras över hur hon kommer fram till dessa påståenden om det inte finns någon statistik eller evidens för det. Skulle detta handla om något annat än kvinnor och män och jämställdhetsdebatt skulle en sån där helt inkompetent människa skrattas åt och lämnas för sig själv med de galna idéerna.

Men då det handlar om könsfrågor ges hon gärna plats att sprida lögner. Och det farliga är att hon använder hjärnan och biologin som argument. Men gapet mellan de kunskaper vi har om hjärnan och hennes slutsatser är gigantiskt och måste fyllas med fördomar och ideologi,

PS.Kuriosa är att Annica ledde debatten om att kvinnors intelligens och bröststorlek är omvänt proportionella tillvarandra. Med Maria Abrahamsson som själsfrände, ja Maria hade också tänkt på detta på KTH, de smarta tjejerna var de plattbröstade.

Rasbiologin lever på Karolinska Insitutet

En sista blogg för i natt.

Den kommer att handla om rasbiologi! Den är tydligen inte död än i vissa vetenskapliga ovetenskapliga kretsar (läskigt eller hur? ).

0,1 procent genetisk variabilitet är den största skillnaden som kunnat påvisas mellan två världsdelar. Men skillnaden mellan två individer i en population ligger på 1,5 procent.

Varför kommer det då sig att mina lärare på det anrika Karolinska Institutet utan problem kallar människogrupper för olika raser? Och höjer förbryllat på ögonbrynen när man menar att rasbegreppet aldrig är neutralt? Läkarna är inte precis kända för att ha stått på mänsklighetens sida när det gäller detta begrepp (som de gärna lanserade för att upphöja sin egen ”vetenskap” med kraniologi och andra humbugs)

Min idol Edward Said (en av många) säger: ”kan man indela den mänskliga verkligheten, såsom den verkar vara uppdelad, i klart definierade kulturer, historiska förlopp, traditioner, samhällen, ja till och med raser och ändå överleva följderna av detta på ett mänskligt sett? Med att överleva följderna på ett mänskligt sätt menar jag att ställa frågan omdet finns något sätt att undvika den fientlighet som kommer till uttryck i uppdelningen av mänskligheten? ”

En kort historiskt återblick får mig att utan tvekan säga nej!
Roya