Ojämlikheten i vården ökar- Socialistiska Läkare kämpar

Jag säger bara det: vilken tur att Socialistiska läkare hade sitt konstituerade årsmöte i helgen. DN uppmärksammar idag att vården är bättre för de rika än för de fattiga. I Hälso- och sjukvårdsrapporten 2009 från Socialstyrelsen slås det fast att ojämlikheterna ökar och att detta är en av de största utmaningarna för vården.

Det är bra att DN uppmärksammar denna fråga. Men istället för att angripa strukturerna gör DN, en DN helt enkelt, och har en liten tipsruta riktat till individen om hur de ska ”välja rätt” och bortser helt från professor Bo Burström som i artikeln säger att valfriheten riskerar att öka skillnaderna eftersom att valfrihet förutsätter starka, pålästa individer. Valfriheten riskerar att öka avstånd mellan de informerade och dem som inte är informerade, säger Burström.

Socialistiska Läkare är en partipolitisk obunden organisation som startades redan 1945. Organisationen har kommit och gått men vi har aldrig varit så stora som idag, 2011. Till skillnad från DN:s snäva analys, angriper vi de strukturer som skapar ojämlikhet i hälsa. Vi vilar våra kunskaper på mångårig forskning på området från Michael Marmots forskning om hälsans bestämningsfaktorer till Sarah Wamalas om diskriminering som ohälsofaktor. Vi angriper därmed klyftor längs hela vägen: livsvillkor, tillgång till vård, behandling, rehabilitering. Medicin är politik.

Vi ser förutom klass också hur kön, etnicitet, sexualitet, könsidentitet, funktionshinder påverkar hälsan och hur dessa samverkar.

Så har arbetarklass kvinnor 60-80% större risk att dö i hjärtinfarkt än kvinnor med högre utbildning. Kvinnor har sämre hälsa än män generellt fastän män lever kortare och kvinnor får sämre behandling vad gäller höftledsoperationer, grå starr, njurdialys, ljumskbråck.

Så har människor med funktionshinder 10 gånger sämre fysisk hälsa, 3 gånger sämre psykisk hälsa, sämre tandhälsa och är oftare arbetslös.

Och papperslösa fråntas rätten till vård då de bara har ”rätt” till akut vård mot betalning vilket i praktiken ofta innebär ingen vård alls.

För att bekämpa vårdklyftor räcker det inte att titta på hälso- och sjukvården enbart, det behövs kamp på samhällelig nivå utanför vården också. Men Socialistiska Läkare menar att vi har ett extra ansvar som läkare, eftersom status och lön ger oss ett maktövertag gentemot andra yrkeskategorier i vård och samhälle. En av de viktigaste punkterna för oss är att bekämpa hierarkierna inom vården, men tills den dagen är här har vi ett extra ansvar att delta i diskussionen och kampen.

Vår tipsruta innehåller: organisering mot klassklyftor och ojämställdhet. Mot privatiseringar för offentligt solidarisk finansierad vård utan vinstuttag. För arbetsplatsdemokrati och papperslösas rätt till vård. Stora satsningar på folkhälsopolitiken.

Vi är för en god vård på lika villkor, oavsett hur dålig du än är på att välja rätt. Det vill säga, Socialistiska Läkare säger det som hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf säger:

”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården”

Där står inget om det som DN och borgarna har hittat på: att den som är mest informerad ska ges företräde till vården.

Biologism som ideologi – Jämlikhet betyder mer för hälsa än den moderna medicinen

Del ett i serien om sociobiologism:

Gentekniken trivs mycket väl i den sociobiologiska diskursen och får pengar och skapar karriärer för tusentals forskare som får en osäker forskares uppehälle säkrat. Men det betyder inte hälsoläget förbättras med varje krona som vi satsar i industrin i att kartlägga och försöka förstå generna. Lösningen på många viktiga hälsofrågor har historiskt sett handlat om helt andra saker än de fascinerande generna och den mystik som omger dem.

Lewontin tar i sin bok Biology as Ideology: The doctrine of DNA, upp de vanliga missuppfattningarna om hälsa och teknik. Modern medicinsk kunskap har blott ökat medellivslängden för människor över 60 år med 4 månader under de senaste 50 åren. Den ökade medellivslängden beror inte på att vi med modern medicin har förlängt livet för de gamla och sjuka. Främst beror detta på att barnadödligheten har minskat, och det är mycket enklare (eller svårare) metoder som råder bot på detta. Minskad fattigdom är ett. Så vitt vi vet är den största minskningen i antalet döda i infektionssjukdomar som mässling, tuberkulos, smittkoppor orskad av en generell förbättring av nutrition och ökade inkomster. I länder med stora skillnader i inkomster som till exempel Brasilien följer barnadödligheten inkomstskillnaderna i landet.

Idag lever kvinnor på de flesta ställen längre än män. Men det har inte alltid varit så. Under förra sekelskiftet levde kvinnor i Europa kortare än männen, de dog tidigare än män och den moderna medicinen säger att skälet var förlossningsfeber som botades av antibiotika och de moderna sjukhusen. Men statistiken visar att det var en mindre del av kvinnorna i fertil ålder som dog av detta skäl. Nästan all överdödlighet berodde på tuberkulos i denna grupp. Hos yngre kvinnor var brännskador den ledande dödsorsaken eftersom att de arbetade mycket hemifrån under väldigt farliga omständigheter som vid öppna spisar. Samtidigt var deras bröder var ute i den friska luften. Och kvinnor var ofta de som fick mat sist. Jämställdhet förbättrade kvinnors hälsa och deras medellivslängd ökade i förhållande till männen. Jämlikhet förbättrade en betydande del av de fattigas (o)hälsa. Till exempel hade dödligheten i tuberkulos sjunkit med hela 90 procent när terapin väl kom i början av 1900 talet. Tuberkulosbakterien är således inte orsaken till dödlighet i tuberkulos utan enbart en agent av sociala skäl (agents of social causes), menar Lewontin. Men att förlägga sjukdomen till en inneboende ickelevande agent som verkar ha sitt eget liv och makt, ingår i att mystifiera vetenskapen och dess ideologier. Och sociala skäl till sjukdomar ingår inte i en biologisk vetenskap som prisar DNA:t vari svar till allt finns. Således fortsätter man att lära ut till läkarstudenter att orsaken till tuberkulos är en bakterie, skriver Lewontin. Men egentligen är det sannare att säga att orsaken till tuberkulos är den tidiga kapitalismens stora industrier.

Lewontin visar därmed att politik och biologi hör ihop och slutsatsen måste bli att en kunskap om båda är nödvändig för medicinen som ska minska ohälsa och verka för hälsa. Det är också politik som gör att HIV nästan är en kronisk sjukdom i norra delar av världen medan den leder till AIDS och dödar miljoner i södra delar av världen. Det finns många andra exempel på att varför biologer och medicinare bör ta mer del av det samhälle som påverkar dem så tydligt.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/biologism&#8221; rel=”tag”>biologism</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/richard+lewontin&#8221; rel=”tag”>richard lewontin</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/v%E5rd+och+h%E4lsa&#8221; rel=”tag”>vård och hälsa</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/fattigdom+och+h%E4lsa&#8221; rel=”tag”>fattigdom och hälsa</a>

Klimatförändringar viktigaste frågan för läkarna

För en tid sedan skrev jag på vårdbloggen Motpol att Läkarförbundet lyft frågan om klimat och hälsa. Nu är det dags att agera på allvar , 27 forskare från University College London menar att klimatförändringar är det största hotet mot folkhälsan, skrev DN förra veckan. Antony Costello skriver träffande:

”Om vi ignorerar klimathotet kommer våra barn och barnbarn att förakta oss på samma sätt som vi idag ser på dem som inte stoppade slaveriet”.

och vidare:

”Vi vill visa att klimatförändringar också är en hälsofråga för miljarder människpor inte bara etmmiljöproblem som hotar isbjörnar och skogar”.

”Förlusten av friska levnadsår i befolkningen blir fem hundra gånger större i Afrika än i Europa”.

På sex olika sätt hotas vår hälsa enligt forskarna:

1. Värmeböljor som leder till direkt död och spridning av vektorburna sjukdomar. 2. Dåliga skördar p ga torka och översvämningar leder till svält och undernäring. 3. Brist på rent vatten leder till diarré, malaria, död, ökade konflikter. 4.Brist på anpassade bostäder för varmare klimat leder till flykt. 5.Naturkatastrofer leder också till brist på vatten, mat. 6. Mer än en miljard människor tvingas på flykt då 13 av världens 20 största städer ligger vid kuster.

Nyligen visades en dokumentär om Hans Rosling, i en av slutscenerna när han precis ska på ett flygplan fnyser han åt de aktivister som engagerar sig mot klimatförändringar och gör en överraskande jämförelse: spädbarnsdödlighet och enkla infektionssjukdomar dödar ju många miljoner redan idag.  Denna chockerande okunskap, eller ovilja att se aktivister som jämbördiga, passar inte en läkare med engagemang i folkhälsa, global hälsa, mot fattigdom, mot vattenbrist, för kvinnors rättigheter. Jag hoppas innerligt att han läser artiklen i Lancet och ser till att klimat får en given plats på de Global Hälsa-kurser som Hans Rosling varit med och startat på flera håll på läkarutbildningar

Kopplingen hälsa och klimat måste in i vårdutbildningarna nu.  Då de nämnda forskarna bygger sina slutsatser på IPCC som är otillräckliga enligt allt fler klimatforskare, är situationen antagligen ännu allvarligare. På climateandhealth.org finns bland andra handfasta råd till de vårdpersonal som vill förändra. Det är dags att vårdapparaten ser sig själv i samhället och att till och med världsfrånvända överläkare blir aktivister.

Läs hela artikeln på Lancet där även andra klimatartiklar finns.

SvD , Ställ om skriver också

Andra klimattips: George Monbiot om världens första klimatflyktingar, tack Radar för tips. IVL Svenska Miljöinstitutet om att det är fullt möjligt att nå 90 procent minskning till 2050 tyvärr nämns ingenting om utsläppstak eller internationell solidaritet. David Jonstads artikel om svensk klimatpolitik i Arbetaren ger en mer sanningsenlig bild av Sveriges klimatengagemang, och den är inte vacker.

Rasismen i Sverige blottas återigen- av polisen

Vårdrasismen i Södertälje och polisrasismen i Malmö  har lyft locket från den svenska rasismen.

Äntligen får vi tala om rasismen som förtigs av makten.

Att kalla människor för ”apajävlar” och ”blattajävlar”, är polisens stenkastning. Det är deras bidrag till upploppen i Rosengård och andra ställen runt om i världen.

Men det är inga nyheter vi talar om.

Förra året skrev jag om Rikspolisstyrelsens årsberättelse 2007 där det gick och läsa:

Om ”Vi”:

”Vi (svenskarna, min anm) har levt ett ganska skyddat liv en bit från alfarvägen. Vidare har vi en kultur som bygger på gemensamma värderingar om att ta hand om sin nästa, värna om de svaga och respektera allas integritet”

Och om ”Dem”:

”Migrationen innebär att vi får influenser från andra kulturer med andra värdegrunder…..De (invandrarna, min anm.) kommer ofta från samhällen som kollapsat och där lag och ordning är ett passerat stadium (!)”.

Mana skrev förra året om händelsen den 20 februari 2008 då fem pojkar med invandrarbakgrund i åldrarna 12-13 år uppställdes mot en vägg på Möllevången bevakade av polis och hundar i 45 minuter. Utan att de var misstänkta för något. Vittnen protesterade och det blev startskottet för merdialog.nu, en stödgrupp för barn och ungdomar som känner sig kränkta av polisen.

Det har också i veckan uppkommit en  ”larmrapport” av terrorismforskarna Magnus Ranstorp och Josefine Dos Santos som döpts till  ”Hot mot demokrati och värdegrund- en lägesbild från Malmö”. Mattias Gardell skriver om detta på Svd Brännpunkt idag, hur rapporten, beställd av regeringen, främst bygger på hörsägen och andrahandsinformation. Det är ett klassiskt rasistiskt grepp när invandrade ska analyseras, då går man till myndighetspersonal: poliser, socialen, rektorer, akademiker. Inte till de berörda.

Det är viktigt att sammankoppla alla dessa händelser,  för de är sammankopplade. De hålls samman av rasistiska strukturer som genomsyrar samhällets alla plan. Det handlar om normerna, reglerna, föreskrifterna, lagarna som gemensamt leder till en rasistisk uppfattning av de andra och en rasistisk ojämlik uppdelning av resurser.

Det är samma strukturer som blottar sig varje år, varje månad, varje dag.

Om vi verkligen blir upprörda över rasism inom vården, inom poliskåren och andra myndigheter så går vi tillbaka till två, av varandra oberoende utredningar, om diskriminering och rasism i Sverige. Istället för att håna dem läser vi dem. Och därefter handlar vi.

Det blågula glashuset

Integrationens svarta bok

Bloggar: Andrea Doria, Svensson, Adrian Kaba skriver om att polismästaren kände till innehållet i videon hela tiden,